Fritidsforskare
Sedan oktober förra året har jag arbetat som "Cabin Crew" -den osexiga men aningen pondusspetsade benämningen för flygvärdinna.
I onsdags flög vi hem till Sverige från Krabi, Thailand.
Min sista schemalagda flygning och därmed ligger flygvärdinnekarriären på hatthyllan.
Att vara arbetslös är ett tillstånd jag idag firat med att fritidsforska och volontärarbeta hos Susanne -en dam som nyligen öppnat "Happy food", ett fantastiskt litet matställe som säljer ekologiskt krubb på Grevgatan!
När jag gjorde entrédebut på Happy Food för ca. två veckor för att stilla nyfikenheten över det nyfödda haket på min gata bestämde jag direkt att jag ville jobba där.
Dessvärre förklarade Susanne att hon i startstadiet av Happy food inte har råd med någon anställning.
Jag såg inga hinder och erbjöd mig arbeta gratis i denna underbara lilla ekologiska grönmjölksmiljö.
Susanne sa ja till mitt förslag och tyckte hon hade tur som träffat mig. Det var kul!
Hon frågade fem gånger vad jag hette och var tankspridd.
Det ingav hopp.
Vi råkade gå på varandra och hon sa ursäktande att köket var litet.
Jag sa att jag är van vid hälften så stora kök.
Maten (som blev min lön) var fräsch och rödbetsinkluderad vilket jag blev påmind om vid eftermiddagens toabesök.
Jag lärde mig snabbt kassan, priserna, sakers rätta plats, take-away-service och att plocka in/ut disk.
En gång beställde en surare tantvariant den dyraste maträtten på menyn.
Kycklinggryta m. en skål rawfood (råa grönsaker) 125 kr.
Olyckligtvis råkade den oglada damen få oönskat stor mängd zucchini i sin skål med rawfood.
Dramatiskt öde med tanke på att även kycklinggrytan innehöll zucchini.
Det blev för mycket zucchini på samma gång för den sura damen som dessutom var kock och tyckte det var fantasilöst med så mycket zuccini!
Jag tog snabbt tillbaka skålen, förklarade att det var ett misstag och att jag redan var på väg att göra en ny skål rawfood utan zucchini.
Med fantasi.
Jag gjorde den traditionellt amatörskreativa insatsen i matdesign och formade de översta grönsakerna i skålen till en glad gubbe.
När jag kom tillbaka tittade tanten på kycklinggrytan -inte på den glada salladen och sa:
-"Är det här verkligen gryta? Det ser ut som soppa!"
Jag sa att det är vad man vill att det ska vara samtidigt som jag önskade att jag kunde droppa surhetsreglerande medel i hennes vattenglas.
Då blev hon ännu surare och sa för andra gången att hon var kock och att det här var det värsta hon sett.
Jag ville säga att jag vore glad om en zucchiniöverbelastad kycklinggryta var det värsta jag någonsin sett men då hade hon gått.
Kommentarer
Trackback
